Teknik 5: Skilj på se och bedöma

Från kursen: Lyckas med distansundervisning

En stressfaktor för distanslärare är att de känner sig jagade av eleverna. Det finns en teknik för att minska stressen.
Köp medlemskap
Teknik 5: Skilja på se och bedöma. Vad menar jag med det? Jo, en vanlig stressfaktor för distanslärare är att de känner sig jagade av eleverna. Det är kopplat till den övergripande utmaningen att asynkron information samlas på hög, alltså när saker och ting inte händer samtidigt. Om din elev har letat efter dig på ditt kontor men har misslyckats, då har det knappt hänt. Men om en elev har mejlat till dig, så ligger det på hög tills du tar tag i det. Det är precis samma känsla med Netflix mot tv förr, det som gick på TV1 klockan 20.00 som du missade, det missade du. "Nytt på Netflix den här veckan" gör bara din kö ännu längre. Mest slitsamt kan det bli när distanselever producerat och förväntar sig respons, helst snart. Ingen är förväntanslös, alla har en förväntan på dig. Den skapas av dig som lärare eller så formas den att eleven gissar. När förväntan är satt är det jobbigt att ändra på den. Orimliga förväntningar från ditt perspektiv uppstår när du lämnat ett slags vakuum för eleven att gissa sig fram sin egen. I ett klassrum eller i skolmiljö modereras elevens förväntan av gruppen. Om en elev föreställer sig att du ska svara på en dag, kanske eleven hinner ventilera det på en fikarast och då säger en kamrat att det känns ganska osannolikt att Karin ska svara på ett mejl så snabbt, det har aldrig hänt. Då har eleven fått en mer normal förväntan. Men online, där sätter bara fantasin gränser. Det finns ingen som kan rätta till en felaktig förväntan. Plötsligt har du en elev som undrar var responsen är på det som den har producerat. Förväntningarna är jobbigast för lärarna med inlämningsuppgifter. Det här har jag övat på mycket för jag tycker inte om inlämningsuppgifter: Är du glasklar kan du nästan ta hur lång tid som helst på dig. Det kan du få om förväntan har två beståndsdelar. Förväntan att bli sedd och förväntan att bli bedömd. Om du ser först och bedömer sedan kan du skjuta rejält på tidsrymden som är mellan. Här är min metod. Så fort jag får en inlämning så bekräftar jag inom ett dygn att jag har sett eleven. Det gör jag genom att ärligt bekräfta någonting jag visuellt har sett. Det kan vara vad som helst, du lär dig snart färdiga meningar. Ungefär såhär: "Jag har fått din uppgift, snyggt gult omslag." "Många lämnar in nu, därför tar det mig fyra veckor att titta på din. Tack för att du lämnar in, jag ser fram mot att läsa den." Sen kommer nästa: "Jag har fått din uppgift, alla 24 sidor, det ser gediget ut." "Det är många som lämnar in nu..." Bla, bla, bla. Jag väljer ut någonting som bara som den som har sett kan säga. För du får aldrig fejka det visuella, då faller det direkt och du blir uppfattad som ett autosvar. Men det behövs heller inte mycket. Då kan du vänta väldigt lång tid på bedömningarna.

Så tycker våra medlemmar

Läs alla omdömen om Akademi